Du får en Swish-betalning du inte väntat dig. Strax därefter ringer avsändaren och förklarar att pengarna gick till fel person av misstag, och undrar om du kan swisha tillbaka dem, gärna till ett annat nummer än det du fick dem ifrån. Det låter som en enkel sak att hjälpa till med. Enligt polisen är det ett känt upplägg för att få vanliga människor att, ofta utan att förstå det, medverka till penningtvätt.

Jonas Eronen, presstalesperson för polisen i Uppsala, sade 2022 till Upsala Nya Tidning att den som får en swishbetalning från en okänd person och sedan ombeds skicka pengarna vidare bör bli misstänksam direkt. Ett annat upplägg sker helt öppet, mitt på stan. Nordea beskriver ett fall där en främling kom fram på gatan, sade att någon tagit hans bankkort och börjat ta ut pengar, och bad om att få föra över sina pengar till en förbipasserande 16-åring som sedan tog ut dem kontant.

Swish är den vanligaste orsaken till att personer rapporteras för misstänkt penningtvätt

Enligt Finanspolisens rapport om penningtvättsrisker med direktbetalningar från maj 2025 är avvikande transaktionsmönster kopplade till Swish den vanligaste orsaken till att personer rapporteras för misstänkt penningtvätt. Under 2024 var ungefär varannan rapporterad misstänkt transaktion i penningtvättsregistret en swishtransaktion.

Finanspolisen beskriver hur så kallade kontomålvakter används i upplägget: en person som antingen själv för över pengar åt någon annan, eller lånar ut sin telefon med BankID och Swish till någon annan. I båda fallen medverkar personen till penningtvätt, enligt myndigheten.

Det här säger lagen

Penningtvätt regleras i lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott. Grundbrottet gäller den som överlåter, förvärvar, omsätter, förvarar eller vidtar annan sådan åtgärd med egendomen, när åtgärden syftar till att dölja att pengarna härrör från brott eller till att främja möjligheterna för någon att tillgodogöra sig dem eller deras värde (3 §). Men lagen sträcker sig längre: även den som utan ett sådant syfte ”otillbörligen främjar möjligheterna för någon att omsätta pengar eller annan egendom som härrör från brott eller brottslig verksamhet” kan dömas för penningtvättsbrott (4 §). Straffet för grundbrottet är fängelse i högst två år.

Man behöver alltså inte veta säkert att pengarna kommer från brott för att riskera ansvar. Den som inte insåg, men hade ”skälig anledning att anta” att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet, kan i stället dömas för penningtvättsförseelse: böter eller fängelse i högst sex månader (6 §).

Omvänt krävs det ändå något. Den lägsta tröskeln i lagen är att man hade skälig anledning att anta att pengarna kom från brott. Den som varken insåg eller hade skälig anledning att anta något sådant är alltså inte automatiskt brottsling för att pengar passerat kontot. Var gränsen går avgörs i det enskilda fallet av domstol.

Är brottet grovt är straffskalan väsentligt strängare: upp till sex års fängelse. Från och med den 1 augusti 2026 är minimistraffet för grovt penningtvättsbrott ett år, en höjning från sex månader (5 §, ändrad genom lag 2026:1323).

Sker medverkan i en näringsverksamhet, vanemässigt eller annars i större omfattning, kan det i stället röra sig om näringspenningtvätt, oavsett om personen driver ett registrerat företag eller inte (7 §). Ekobrottsmyndigheten beskriver att det avgörande där är om personen ”insåg att det fanns en risk att pengarna kom från brottslig verksamhet men ändå medverkade till åtgärden”, så kallat klandervärt risktagande, alltså en lägre tröskel än att faktiskt veta.

Flera varianter av samma upplägg

• En främling på stan säger att någon har tagit hans bankkort och ber att få föra över pengar till dig, som du sedan tar ut åt honom, enligt Nordea.
• Någon skickar pengar till ditt Swish-nummer, ringer strax efter och säger att det blev fel person, och ber dig swisha vidare pengarna till ett nytt nummer.
• Enligt Handelsbanken rekryterar kriminella nätverk framför allt unga personer till att ta emot pengar och föra dem vidare. Nordea beskriver att ersättning används som lockbete, till exempel tusen kronor för att ta emot och föra vidare 15 000 kronor.

Så gör du i stället

Nils Norling, polisens presstalesperson, sade 2018 till SVT Nyheter att den som blir ombedd att swisha vidare pengar i stället bör be om ett kontonummer och göra överföringen via banken, eller kontakta polisen för råd om hur man ska göra. Nordea ger samma råd: skicka aldrig vidare pengar på uppmaning av någon annan, och lämna aldrig ut ditt konto, kort eller dina koder till någon annan.

Har du redan swishat vidare pengar, eller misstänker att du blivit utnyttjad som mottagare: kontakta din bank och gör en polisanmälan. Handelsbanken rekommenderar att kontakta banken omedelbart för hjälp att spärra tjänster.

Vad som händer med kontot efteråt

Vad som händer med kontot efteråt varierar mellan banker och beror på det enskilda fallet. Nordea beskriver i en egen artikel ett exempel där en kund stängdes av från banken och fick sina konton frysta i ett år efter att ha blivit indragen som målvakt. Handelsbanken beskriver inte någon motsvarande rutin på sin sida, utan skriver att den som blivit lurad att ta emot pengar ska meddela polisen och banken direkt och inte föra pengarna vidare. Kontrollera alltid vad som gäller hos din egen bank i stället för att utgå från att alla banker hanterar det på samma sätt.

Bankerna är i sin tur skyldiga att övervaka pågående affärsförbindelser och bedöma enstaka transaktioner för att upptäcka avvikande mönster, enligt 4 kap. 1 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Finansinspektionen tar fram föreskrifter och övervakar att företag under dess tillsyn, bland dem bankerna, följer reglerna mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Texten beskriver reglerna allmänt och ersätter inte juridisk rådgivning i ett enskilt ärende.

Läs mer

Läs mer om hur Swish fungerar och vilka gränser som gäller och om hur BankID skyddar dina inloggningar och betalningar.

Senast faktagranskad: 30 juli 2026